Benny Nilsson var skribentkollega när jag återvände till Hifi & Musik efter 35 års frånvaro (2015). Han bevakade indiemusiken och plötsligt förstärktes bevakningen 100% av detta kolossalt intressanta och underskattade område i tidningen.
Alla som med ambitionen att få ytterligare spridning av detta mestadels vitala område, blir automatiskt en vän till mig.
Så när det drog ihop sig att göra en längre utläggning av krautrocken i tidningen, blev det naturligt att Benny skulle skriva ett avsnitt (Ny-kraut! återgiven på länk här, med Bennys tillstånd när vi dryftade saken i fjol november, långt innan vi visste vad som väntade).
Eftersom han själv gjorde musik inom det området blev han självskriven att ge läsarna en uppdatering om var krauten stod idag (normalt sett är jag skeptisk till att musiker skriver om musiker eftersom man inte vet vilka dolda motiv som kan påverka, men Benny klarade det elegant).
I februari fick Benny beskedet att magontet var tarmcancer, som dessutom hade spridit sig. På lite drygt två månader blev vi alla berövade någon som borde funnits bland oss mycket längre.
Benny Nilsson (f 1965) gick alldeles för tidigt. Men han gick klockrent på Valborgsmässoafton, då eldarna tänds för att hälsa våren.
Må du vila i frid men också få chansen att jamma med alla krautrockens storheter som redan har lämnat oss.