Neon Heart
Livet/Ytan
Egen utgivning/Bandcamp
Som recensentkollega Benny Nilsson så mycket riktigt påpekade i den tredje artikeln i serien om krautrocken, så spelar band i den här genren knappast för Mammon. Tvärtom är det väl så att de snarast är en förlustaffär för sitt skivbolag, eftersom de mest spelar på känsla och inte räds upprepningar.
Det är säkert en av anledningarna till att många ”kraut-band” ger ut på eget bolag/via Bandcamp.
Så även Neon Heart, vilkas förra album ’temporaria’ recenserades i Hifi&M nr 7/8-2021.
Faktiskt är det så att Neon Heart spelar in alla repetitioner (inte sina livegig, som jag tidigare skrev). Avsikten är bland annat att kunna ge ut det bästa av det som föregår konserterna, eftersom krauten till stor del handlar om att improvisera. Och lyckade improvisationer är guld värda eftersom ingen improvisation är den andra lik, och de bästa knappast kan återskapas på annat sätt än med en gjord inspelning.
’Livet/Ytan’ är just ett sådant album, med handplockade låtar som tursamt nog dokumenterades för att kunna återges till en större lyssnarskara än just dem som var där just då.
Jämfört med förra plattan är den nya kanske ännu mer hypnotisk. Det finns ett ogenerat drag av vad man kan kalla ”progg-trance” (det borde sen länge ha funnits ett sådant begrepp) där de inblandade musikerna och publiken hamnar i ett suggestivt groove som kan hålla på hur länge som helst.
Neon Heart gör det här bra.
Deras texter och teman ansluter till hippie-erans värdesättande av enkelhet, ekologi, återbruk och vördnad för det som lever. ”Tillbaka till naturen” var en devis stroppiga stadsfrälsta och nyrika börsmäklare myntade lite föraktfullt som en dimridå för deras ohälsosamma fokusering på materiell välfärd.
”Gröna vågen” var redan då en hållning som nu idag ännu mer kan rädda vår planet, dvs alla oss som inte har råd att köpa frisk luft och fläskiga AC-anläggningar.
Det som Neon Heart gör på ’Livet/Ytan’ är inte en uppföljare i traditionell bemärkelse utan en fortsättning på resan om sakernas tillstånd och värde, samt inte minst hur det kan beskrivas.
Liksom en dröm man känner igen men där allting samtidigt är så förunderligt nytt.
Recensionen är även publicerad i Hifi & Musik nr 3-2022 c MatsLundgren.se