Neon Heart
Söderut
Bandcamp
Hade egentligen tänkt att släppa fram någon annan att recensera Neon Hearts nya album.
Men när pickupen (typ) nuddade “Vart tog du vägen?” så var det kört.
Ett band som vågar inleda sitt album som om vi var på besök i replokalen, förtjänar mycket uppmärksamhet. Neon Hearts gitarrist Björn Wallgren testar några flageoletter, Magnus Nordén kollar high-hat, cymbaler och virvelkagge, basisten Johnny Karlsson Kern några toner.
Det hela låter (låtsat) trevande i drygt halvminuten innan låten störtar över oss.
Direkt upptäcker man att killarna är skickligare än någonsin, på melodik, intensitet och instrument.
De trakterar sina instrument säkrare än tidigare, anslaget är rappt och låtarna pigga. Det finns framförallt en fräschör i låtmaterialet som – i sann krautanda – annars lätt kan uppfattas som en dos hypnos.
Och det är värt att notera, då mycket av krautrockens melodier kan implodera, medlemmarna liksom falla i trans och spela som att de var rejält pårökta.
Så icke Neon Heart. De tar krauten till en ny nivå.
Förvisso med improviserade och klassiska instrumentalpartier och Kerns lätt gnälliga sång. Men ljudet är vässat.
Man använder gärna reverb på den vassa gitarren som ibland låter som att han står och lirar mot sitt eget eko i en dalgång.
‘Söderut’ är fräscht anlagt med inslag av jazz (utöver Daniel Borgegård Älgås sax eller Petter Kärnekulls elektronisk viola), ett par nypor experimentellt och en hel del inbjudande rockgroove.
Neon Heart fortsätter att utvecklas, och vi får vara med på deras resa!
Generöst!
Recensionen är även publicerad i Hifi & Musik nr 9-2023 © MatsLundgren.se
