Kanske låter det som att vi är dömda till evig undangömdhet, men populärmusik har alltid dragit sin styrka och prakt både från centrum – ex Beatles – och kanterna – ex Velvet Underground. Det händer då och då att vinden plötsligt vänder och med ens dyker det som var på utsidan upp väldigt nära centrum.
Så beskriver Brian Eno, fortfarande musiker men nu även skivbolagsdirektör, sitt bolags position på musikmarknaden.
Vad Eno egentligen gjort är att samla sina kompisar på en och samma etikett. Och genom att Opal nu har skrivit licenskontrakt med amerikanska Warner Bros har dom samtidigt möjlighet att nå en större publik. Wea här i landet distribuerar hela Opal-katalogen.
I mitten av 70-talet startade Eno OBSCURE REC som blev en avantgarde-etikett. De artister som nu återfinns på Opal är delvis kontakter han gjorde under den tiden, men lika mycket samarbetspartners från tiden med EG REC.
Opal presenterar sig genom samlingsLPn/CDn ‘Music For Films Vol III’ som sågades i engelsk musikpress och fick en hovsam recension i DN eftersom musiken fortsätter att låta som den alltid gjort.
Trots de små rörelserna, mjuka ljuden och drömska bilderna är plattan en utmärkt introduktion för nytillkomna lyssnare. Det kallas ambient musik eller omgivande musik; musik som atmosfärskapare eller som koncentrationsobjekt – lyssnaren bestämmer.
Förutom Brian själv, återfinns på plattan:
DANIEL LANOIS; producent för bl a U2, men också aktiv musiker.
LARAAJI, alias Edward Larry Gordon, en mycket originell cittra-spelande musiker.
ROGER ENO; pianist som gett ut soloLPn ‘Between Tides’ på Opal. Yngre bror till Brian.
MICHAEL BROOK; innovativ gitarrist som fick stor uppmärksamhet från bl a U2s The Edge när han uppfann “the infinite guitar”.
JOHN PAUL JONES; f d Led Zeppelin-basist och förra året The Mission-producent.
MISHA MAHLIN/LYDIA THEREMIN; två ryska musiker aktiva i Moskva gör västerländsk debut med en synt från 20-talet.
HAROLD BUDD; en av Brians äldsta polare. Har en rad soloplattor bakom sig, men även samarbetsprojekt som det med Cocteau Twins ’86. Egen LP på Opal är ‘The White Arcades’.
Hos Opal bor även de finstämda HUGO LARGO med sättningen två basgitarrer, sång och fiol. Debuten ’Drum’ stöttades av R.E.M.s Michael Stipe. Nya ’Mettle’ har precis kommit.
Slutligen har även JON HASSELL fått en hemvist hos Opal. Kanadensaren har länge kombinerat sin speciella trumpetteknik med etniska influenser, men haft svårt att få ut sina plattor.
Lägger vi där till konstnärerna Russell Mills och Andrew Logan, så blir bilden av ett kreativt konstnärskollektiv fullständig.
– Det går inte att ge ett enkelt svar på frågan om vad artisterna har gemensamt. Jag antar att varje artist är särpräglad. Inte bara gentemot varandra, utan även mot det som betraktas som mainstream i dagens musik, menar Eno.
MATS LUNDGREN
Ursprungligen publicerad i Base One nr1/890207, återpublicerad här 2020 /c MatsLundgren.se
