«Den perfekta strukturen kommer alltid vara svår att definiera. Helt beroende på att den ständigt är i rörelse, i utveckling.»
Orden är Robert Fripps och finns återgivna i en av Touch Magazines tidliga utgåvor. Med citatet som ledstjärna har Touch-redaktionen under tre år gett ut ett dussintal kassettmagazines.
Trots allt mer krympande ekonomi, har varje nummer överträffat sin föregångare i fråga om delikatess. Bild och ljud, österland och västerland har vävts samman till en färgstark helhet.
En helhet där fragmenten ges ny betydelse och medias manipulerande lögner inte förblir okommenterade.
Av Mats Lundgren
Omtryckt! Publicerad: norska musik/kulturtidskriften Sogar nr 2 – 1985
Touch Magazine är en ovanlig lyckad kombination av audio och visuell strategi. Grunden i varje nytt nummer utgörs av en kassett där etnisk, experimentell och futuristisk musik blandas. Oftast med utgångspunkt hos de oberoende bolagens artister som Cabaret Voltaire, New Order, Einstürzende Neubauten, Residents, Jah Wobble m fl. Men också speciella bidrag från mer kända artister.
Simple Minds är ett exempel, men John Foxx bidrag er kanske bäst beskrivande för hur Touch vill arbeta.
För även om utgångspunkten är musikbaserad, så är utgåvornas åtföljande grafiska blad/posters/häften – ackompanjerat av det skrivna ordet i form av deviser, poesi och noveller – lika viktiga som självständiga kommentarer.
John Foxx som mest är känd som musiker, fick chansen att visa upp både sin litterära och visuellt skapande sida i «Meridians 2». Och han gjorde det väl.
Touch är i korthet en utmaning för öga och öra med sin fantasi, entusiasm och otvungna lyhördhet. Oavsett om du inte förstår eller inte gillar innehållet, blir du andlös inför det sätt det presenteras.
– När vi startade Touch, berättar Jon Wozencroft, var vi medvetna om den allt större tyngden i det visuella – videos, artwork – när du ska «sälja» en produkt. Och trots att vi är en «independentprodukt», dvs vi kan inte försörja oss på Touch, ville vi komma bort från mycket av independentbolagens många gånger medvetet slabbiga design.
Touch har sin bas i London. Den skulle inte kunna göras i USA, eftersom dess grundidé saknar egocentriska motiv. Utan baktankar kan Touch låna inslag från olika musikelement för att visa att delarna hänger ihop med helheten.
– Vi vill att de olika influenserna från olika slags musik ska gå att spåra, förklarar John. En viktig sak vi visat är den etniska musikens inflytande på västerlandet. Men också hur västerlandets musik har blivit alltmer homogen. Att musiken här är en stor branschkonstruktion mer än ett artistiskt äventyr.
– Vi vill visa en ny form av västerländsk folkmusik. Att exempelvis Einstürzende Neubauten, Residents m.fl. egentligen är folkmusiker med annan ålder och andra instrument än den traditionella uppfattningen.
– Vi talar ofta om att skapa överblick om vad som händer i världen – i första hand musikaliskt, säger Mike Harding, den andre av Touchs grundare.
Jon och Mike är de kvarvarande männen från den ursprungliga kvartett som samlade tankarna inför starten i 1982. Att gruppen halverats är mer resultatet av ekonomiska realiteter än att motiven eller drivkraften skulle ha försvunnit.
Mer än tidigare gäller de temaidéer som präglar Touchs olika nummer. Deras känslighet i att läsa av underströmmarna av framtidiga fenomen är imponerande.
– Redan för två år sen började vi planera vår «Ritual»-serie som kommenterar den nya tidens osäkerhet.
Jon tar AIDS som ett exempel både på medias stora betydelse som domedagscharlataner (med profitmotiv) och hur osäkerheten skapar rädsla hos folk.
– Intresset kring AIDS hos media avslöjas mer i det att sjukdomen framställs som ett straff för syndfullt leverne än hotade världsepidemi. Och det finns så många andra gamla och nya myter som görs aktuella idag.
– När vi började prata om «Ritual» nämndes aldrig ämnet, men nu försöker alla att hitta någon ny religiös innebörd med livet. För att hitta någon djupare mening bland det materiella skräpet, och rena det. Alla dessa nya religioner folk hittar på är bara nya varianter på gammalt skräp. I USA har the moral majority aldrig varit så starka som idag.
– Vi har samma sorts galenskap i och tankar om vår civilisation som frossa för att byta årtusende, men idag som en del i kärnvapenmentaliteten med stridsspetsar och raketer.
– Vi vill i kontrast med det här, understryker Mike, visa att det finns en ofantlig mängd skönhet i världen. Att det trots den smutsiga användningen av religion, finns åtskilligt som kan befria människan och berika henne.
Att lämna folk med förvirrande fragment av tillvaron, gör bara att samma folk drar kaotiska och hotfulla slutsatser när de försöker få ihop allt till en helhet. Eller så stoppas fragmenten i kategorier.
– Musikbranschen och andra kulturyttringar i västvärlden, existerar på grundval av ett antal mycket fixerade kategorier, säger Jon.
– En och samma sak kan spaltas upp i underrubriker som film, litteratur, konst, teater, musik etc. Vi försöker visa att alla dessa är tätt sammanflätade, medan media «fryser» kategorierna efter som det ligger i deras intresse att göra så. På så vis kan de kontrollera sättet hur folk upplever dessa saker.
– Det underblåser den myt om världens indelning som media ursprungligen skapade, menar Mike.
Det finns väldigt lite korsbefruktning mellan dom olika kategorierna. Vilket är beskrivande för den fragmentisering som råder i det samhälle vi lever i.
Eller också kan man sätta lösa fragment i för avsändaren rätt ordning, dvs. mottagaren manipuleras till en «riktig» slutsats.
– I England säger vi ofta att vi har världens bästa TV, men det är säkert riktigare att säga att vi har den värsta – för den är den mest manipulativa, säger Jon. Alla dessa ideologiska kopplingar görs dagligen utan att folk är medvetna om det. TV-nyheterna t.ex. vi ser en bilbomb i Beirut, och direkt därpå ett reportage om Nordirland. Reportern avslutar Beirut-inslaget med orden «Meanwhile in Belfast … », vilket inte ger tittarna möjligheter att dra några kritiska slutsatser.
Touch vill bl a fästa uppmärksamhet på det här spelet i korridorerna och redan i sitt första nummer «Feature Mist» försökte man belysa televisionens nya roll i framtiden med faktorer som video, kabel-tv, hemkopiering mm. Propagandan förfinas ständigt.
Men Touch vill också föra ihop fragment som har samhörighet, men som på grund av avstånd skenbart inte har med varann att göra.
– Idén bakom «Meridians»kassetterna var att visa hur alla dessa «öar» av tankar och annorlunda musikaliska uttryck är sammanflätade, förklarar Jon. Hur kroppens olika meridianer samspelar trots avståndet från varandra likt en paradox mellan det individuella och det kollektiva.
– Den gemensamma avsikten med magazinen som medföljer våra kassetter är att försöka porträttera och antyda saker som pågår precis under ytan av konst, kultur, media etc vid tidpunkten för en ny utgåva.
Touch Magazine intrigerar alltså, tar oss med på musikaliska resor som mer gäller förnyad kunskap än att slippa kontoret under två veckors chartersemester. Men det handlar inte om att föra ut en ny ideologi eller pracka idéer på mottagaren. Materialet finns där, både i ljud och bild, det är du som ska tolka det och färga innehållet efter dina utgångspunkter.
För att flytta fram positionerna mot en ny förståelse av tillvaron, det får du göra alldeles själv.
– Den ideala utgåvan vi siktar mot, är den som du – innan du hör den – tror dej fattar innebörden av helt och hållet. Men så fort du sätter på den så förändras ditt sätt att begripa något. Likt en process som fortgår ju längre du tränger in i den …
TOUCH MAGAZINE säljer idag mellan 2000-5000 ex av varje utgåva, beroende på hur begränsad upplagen är. Inspelningarna är exklusiva för Touch. Bland anlitade konstnärer/illustratörer märks Neville Brody, Peter Saville, Malcolm Garrett, Linder, Ian Wright, Russel Mills. Även Panni Charrington som under titeln SECOND SENSE gett ut ett 32-sidigt häfte med manipulerade fotografier.
Touchs utgåvor
– Feature Mist, New Order, Robert Wyatt, Eric Random, Simple Minds, Tuxedomoon m.fl.
– Touch 33, «art is the document of struggle» m.bl. a. Andy Warhol.
– Meridians 1; Graham Lewis, John Foxx, Test Dept, Current 93, Ludus.
– Meridians 2; Foxx, 400 Blows, Deux Filles, Nocturnal Ernissions, Bruce Gilbert, Virginia Astley, A Certain Ratio m.fl.
– Travel; Jah Wobble, Andrew Poppy, 3 Mustaphas 3, 1000 Mexicans, General Strike m. fl.
– Islands In Between; gamelan från Ball och Java.
– General Strike; m Steve Beresford, David Toop, David Cunningham.
– Waterglass; «ambient music» med vatten som tyngdpunkt.
– Ritual/Lands End; Nocturnal Emissions, Lol Coxhill, Soviet France m fl.
– Sleep?; tysk musik m Die Tötliche Doris, Blixa, Mata D’Or m.fl.
– Drumming For Obatala; afrikansk musik.
– Magnetic North; (okt/nov) Residents, Cab Voltaire, Last Few Days, E. Neubauten, Strafe Für Rebellion m.fl.
– Adressen är: Touch, PO Box 139, GB-LONDON SW18 2ES
Ursprungligen publicerad i norska musik/kulturtidskriften Sogar nr 2 – 1985. Återpublicerad här 2022 c/MatsLundgren.se
