Thao & The Get Down Stay Down
A Man Alive
Domino/Playground
San Francisco-baserade Thao & The Get Down Stay Down har idag sin kärna runt sångerskan och gitarristen Thao Nguyen och Adam Thompson (sång, basgitarr, keyboards) sedan sologitarristen och trummisen har lämnat bandet. Ny trummis är Charlie Glenn och bandet är för närvarande en trio.
’A Man Alive’ är bandets fjärde studioalbum och mitt första med dem. Det låter utmärkt.
Gruppen bildades 2003 och det är inte alla som åldras med samma grace. När åren går och ingenting händer kommersiellt, så är det många som sneglar mot topplistorna för att hitta en värdigare tillvaro efter alla års slit.
Detta verkar inte vara fallet med Thao. Här använder hon med förkärlek det okonventionella med melodier som gärna tar sina egna vägar men där rytmer håller ordning på låtarna. Här finns en knyckighet som för tankarna till saliga Stump, irländarna som skakade engelska topplistorna på 80-talet.
Thaos sång är både sval och engagerande där hon sjunger om en relations olika aspekter. Sången är ofta dubblerad och hon nästan battlar mot sig själv ibland.
Effekten blir än starkare av att gitarren ofta antingen processas att låta som något annat – skräpljud, plinkigt accentuerade eller som ett keyboard för att i nästa stund bli fuzzigt funkig.
Allt detta gör att man knappast kan tappa fokus. Snarare undrar man ofta vart musiken ska ta vägen, och det trots att alla låtar inte är lika fångande.
Helt klart är att det här en trio som har en stor kärlek till funk. Men en ganska rå sådan. Och blandar upp med en hel del experiment och överraskande ljud – rytmerna utgörs av en mix på ibland överstyrda trummor, marimbablock eller rappande av Thao.
Tankarna går till The Slits eller till Neneh Cherry, typ hejdlös rap, där härligt mycket funk blandas upp med falsksång och skräpiga ljud.
Fräckt.
Fantastiskt.
Recensionen är publicerad i HiFi & Musik nr 4-2016 /c MatsLundgren.se